Death Cab for Cutie – I Will Posess Your Heart
Första livstecknet från Seth Coens (ja, jag är fast i repriser av O.C) favoritband. Och det bådar gott inför den kommande skivan. Monoton bas och kaxigt långt intro. Först efter fyra minuter händer det något i egentlig mening. Det är modigt att välja en sådan låt som första singel. Den 13:e maj visar det sig om låten är regel eller undantag.
Ane Brun – Armour
En ny skiva med Ane Brun är bland det bästa jag vet. Jag litar blint på att den kommer att bli bättre och bättre för varje genomlyssning. För det blir det alltid med Ane. Armour, med sin närmast Disney-lika och kristallklara sopranstämma, vaggar mig i trygghet. Changing of the Seasons är inte en rekommendation – det är en order!
Arcade Fire – Intervention
Jag har inte insett det förrän nu. Kyrkorgel i en vanlig hederlig popdänga är genialiskt. Den tillför det ödesmättade som för mig är signifikant för Arcade Fire. Om jag får lov att vara lite finkulturell: den här låten utan kyrkorgel hade varit som Faulkners höjdarroman Stormen och Vreden utan den omkastade kronologin.
Read Full Post »