Nu förstår jag varför jag ville bli bibliotekarie när jag var liten, och varför jag har bestämt mig för att bli det. Igår åkte jag ner till stan för att lämna tillbaka några böcker. När jag gick in på biblioteket slog det mig att det faktiskt är en av de tystare allmänna platser som går att finna. Folk har någon slags inneboende respekt för bibliotek. En klar fördel. Jag gick vidare till cd-skivorna och hittade bland annat den senaste skivan med Clap Your Hands Say Yeah och Joanna Newsoms första. Alldeles intill skivorna passade jag på att läsa lite recensioner i Sonic och Mojo. Hittade vidare en bok med Sonics samlade krönikor från 2000 – 2003. Borta i hyllan med klädhistoriska böcker plockade jag med mig The Nylon Book of Global Style.
Pop
Biblioteket bjuder inte bara på gamla klassiker. Jag älskar gamla klassiker, missförstå mig inte, men vissa dagar längtar man inte efter Tolstoj. Det är sådana dagar som jag lyckligt konstaterar att det moderna biblioteket bjuder på både klassiker och populärkultur. Det är sådana dagar som jag lyckligt konstaterar att jag ska bli bibliotekarie när jag blir stor.
This, Madame, is Versailles 